Assassin’s Creed IV: Black Flag

Vem har inte drömt om att vara pirat med lapp för ögat? Om att segla omkring på sitt pampiga skepp och hejdlöst plundra stackars hjälplösa handelsresanden? Fantiserat om att jobba sig upp till att få bli styrman och kapten och sedan styra över sin besättning med järnhand (eller krok). Om att fiska efter valar och sälja fångsten för storkovan, investera denna vinst i kanoner och sedan angripa den spanska armadan och förhoppningsvis sänka den? Om att simma ner långt under havsytan i Karibien och leta efter kistor med guld och diamanter på havets botten? Alltmedan hajar simmar och kanonkulor swishar förbi ovanför huvudet på en. Det blir som en verklig variant av detta.

I denna iteration av Assassin’s Creed-serien ges man denna möjlighet och detta med råge. Det har genom åren funnits ett antal spel där man kunnat vara pirat, Sid Meyer’s Pirates exempelvis, både i ny och gammal version, men Black Flag är verkligen i en klass för sig. Sällan har det skådats en sådan verklig piratvärld att kunna härja i. Allt från reflektionerna i vattenytan ute på havet till smutsen på besättningens kläder. Krutröken, vinden i seglen. Stormarna.

Äntligen kan alla få segla de sju haven och låtsas att de är Pippis pappa ute på äventyr. Att detta spel dessutom är ofantligt billigt att köpa eftersom det har ett par år på nacken, skadar ju inte direkt det heller. Grafiken håller måttet fortfarande, så pass på. Ett spel som inte bör missas. Det kanske inte är ett mästerverk i stil med Final Fantasy VII men det ger ändå verkligen prov på vad man kan göra med modern spelteknologi och är, i sin genre åtminstone, djupt imponerande. Notera den nautiska vitsen. Till havs!